Bryggeriet Pripps

Det årliga arrendet för Brembergska Bryggeriet kostade Johan Albrecht Pripp 2 000 riksdaler, pengar han från början troligen fick av fästmön Henriet

23 februari 2009 av Thorsten Sandberg

Det årliga arrendet för Brembergska Bryggeriet kostade Johan Albrecht Pripp 2 000 riksdaler, pengar han från början troligen fick av fästmön Henrietta Hagdahl. Hon var syster till den kände kokboksförfattaren Charles Emil Hagdahl. Först efter sexton år lyckades Pripp bli ägare till bryggerianläggningen, som låg där Trädgårdsföreningen ligger i dag i centrala Göteborg.

Det var slitsamma år och så sent som 1840 var Pripps inkomst för näringen bara 800 riksdaler. Men verksamheten växte och med den inkomsterna: 4 000 riksdaler 1850 och 6 000 tio år senare.

Att Johan Albrecht Pripp blev affärsman var kanske inte så märkligt. Pappan hade varit handlande i Göteborg, farfar och farfarsfar var handelsmän i Landskrona respektive Helsingborg på 1600-och 1700-talen. Även Johan Albrechts bror drev affärsverksamhet.

Pripps var framgångsrikt lokalt och seglade 1840 upp på förstaplatsen bland Göteborgs bryggerier. Några år senare genomfördes en modernisering av produktionen. Men fortfarande tillverkades ölet på det traditionella sättet med överjäsning. Redan 1833 hade ett bryggeri i Bayern infört underjäsning. Metoden lade grunden för stordrift inom bryggerinäringen eftersom detta öl, till skillnad från det överjästa, kunde lagras.

Det skulle dock dröja länge innan Pripps hängde på den nya trenden. Johan Albrecht Pripp – som egentligen var mer affärsman än bryggare – kunde inte mobilisera energi nog att ge sig i kast med den nya tillverkningsmetoden och allt vad den skulle medföra av förändringar i produktionsprocessen.

Den som skulle införa det bayerska ölet hos Pripps var Johan Albrechts son, Carl Pripp. Han var född 1834 och utbildad i ölframställning i Tyskland. 1859 blev sonen delägare i bryggeriet och samtidigt startade förnyelsen. Tre år senare levererade Pripps det första underjästa ölet. Göteborgarna var dock mer konservativa än den gamle bryggaren, och det dröjde till 1875 innan det bayerska ölet kom ifatt det traditionella svensk­ölet i konsumtionsstatistiken.

I skiftet mellan generationerna Pripp 1865 dök företagets välkända varumärke – en femkant (pentagon) med företags-namnet – upp för första gången. Märket var präglat i korkarna för att identifiera ölet innan etiketter började användas. Formellt registrerades varumärket 1885.

Carl Pripp dog redan 1878 och året efter bildades företaget AB J A Pripp & Son med gamla medarbetare i ledningen. Pripps var inte längre ett familjeföretag.

Pripps blev under 1889 föremål för två försök till uppköp. Det första rann ut i sanden, men det andra, från en bankirfirma i Stockholm, genomfördes. Bakgrunden till fusionen av Pripps, Göteborgs Bryggeri och Eriksbergs Bryggeri till AB Göteborgs Förenade Bryggerier var en liknande industriell och finansiell operation i Stockholm då fem bryggerier slagits samman.

AB Göteborgs Förenade Bryggerier upplöstes 1902 då dotterbolaget Pripps köpte tillbaka aktierna i det egna bolaget.

Men framtiden skulle bjuda på fler fusioner och uppköp. 1927 gick Pripps ihop med J W Lyckholm & Co och köpte året efter Carnegiebryggeriet. 1950 förvärvades Apotekarnes och 1961 Malmö Bryggerier. Storkoncernen Pripp-Bryggerierna AB bildades 1964 genom en fusion med Stockholms Bryggerier. Under 1970-talet köptes bryggerierna Falken och Sandwalls, och i slutet av decenniet blev Pripps en del i den statliga industrigruppen, senare Procordia.

Pripps drev i början av 1990-talet bryggerier i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall. Några år senare koncentrerades produktionen till Stockholm och Göteborg. Ägare blev nu norska Orkla. Samtidigt satsade Pripps på att hitta nya marknader för sina drycker i Östeuropa och stater i forna Sovjetunionen. Samarbete inleddes med finska bryggeriet Hartwall.

En lång parentes för Pripps var licenstillverkningen av Coca-Cola från 1950-talet till mitten av 1990-talet. Pripps hade också ensamrätten i Sverige. När samarbetet bröts hävdade Coca-Cola bland annat att Pripps tillverkade konkurrerande läskedrycker, som exempelvis julmust, och att Ringnes (som också ingick i Orkla) samarbetade med Pepsi-Cola.

Sedan den danska öljätten Carlsberg gått in som ägare 2001 och integrerat Pripps med Falcon avvecklades fabrikerna i Stockholm och Göteborg. En del av Pripps produkter har för­svunnit, men fortfarande finns en rad av företagets välkända varumärken kvar på butikshyllorna.

Thorsten Sandberg är journalist.

Att läsa: Pripps 150 år, 1828–1978 – Kunskap, kvalitet (1978) av K W Gullers och Torsten Ehrenmark.

Grundaren har egen gata i Göteborg

Varumärke Pripps.

Grundare: Johan Albrecht Pripp (1795–1865).

Startår: 1828.

Namnet: Efter grundaren Johan Albrecht Pripp.

Ägare: Carlsberg Sverige AB som skapades 2001 när bryggerierna Pripps och Falcon slogs samman. Carlsberg Sverige ingår i den internationella koncernen Carlsberg Breweries med verksamhet i över 40 länder.

Produkter: Carlsberg Sverige producerar öl, läsk och vatten och har en rad välkända varumärken, bland andra Carlsberg, Falcon, Pripps, Ramlösa, Pepsi och Festis. Företaget har två tillverkningsorter, Falkenberg och Ramlösa.

Huvudkontor: Stockholm (Carlsberg Sverige).

Årsomsättning: 3,1 miljarder kronor (2007).

Antal anställda: 1 200 (2007).

Kuriosa: Pripps grundare Johan Albrecht Pripp har fått en gata uppkallad efter sig. Den heter »J A Pripps gata» och ligger i stadsdelen Högsbo i södra Göteborg.

Få 6 nr av Populär Historia för 379 kr!
Få 6 nr av Populär Historia för 379 kr!

Kanske är du intresserad av...

Läs också