Den 8 mars 1917 demonstrerade kvinnor för bröd i den ryska huvudstaden Petrograd (S:t Petersburg).

Rysk revolution gav oss 8 mars

När kvinnor den 8 mars 1917 demonstrerade för bröd på Petrograds gator blev det startskottet för den ryska februarirevolutionen. Det blev också händelsen som gav internationella kvinnodagen dess datum.

7 mars 2017 av Gunnel Atlestam

Idén till en kvinnodag kom från USA. Upprinnelsen var ett protestmöte i New York år 1909. Textilarbeterskor hade samlats för att kämpa för bättre villkor och under mötet tog man beslut om en nationell kvinnodag för rösträtt.

Året därpå hölls den socialistiska samarbetsorganisationen Andra internationalens kongress i Köpenhamn. Där beslutades att införa en internationell kampdag för både rösträtt och fred.

De första manifestationerna genomfördes den 19 mars år 1911 i Tyskland, Danmark, Österrike och Schweiz.

I Sverige uppmärksammades kvinnodagen första gången den 12 maj 1912. Tidningen Morgonbris uppmanade de socialdemokratiska kvinnoklubbarna att hålla möten med rösträtt som huvudfråga. 

Efter första världskrigets utbrott flyttades dock fokus till kampen för fred. I Sverige deltog då även borgerliga radikala kvinnor.

Gick ut på gatorna

Krigströtta kvinnor i den ryska huvudstaden Petrograd (idag Sankt Petersburg) genomförde 1917 en stor demonstration för bättre levnadsförhållanden. Det var den 23 februari enligt den julianska kalendern, enligt vår kalender den 8 mars. Dagen ses som februarirevolutionens inledning, vilken tvingade tsaren att abdikera. 

På en kvinnokonferens i Moskva några år senare, 1921, utsågs den 8 mars till manifestationsdag för den internationella kvinnokampen.

I väst hade dock intresset för en kvinnodag minskat då den förknippades med kommunismen. 

En nystart skedde hösten 1945 då franska kvinnor, som varit medlemmar i motståndsrörelsen under det nyss avslutade kriget, bjöd in kvinnor från hela världen till en kongress i Paris. Tanken var att skapa en internationell organisation som skulle arbeta för fred och bekämpa fascismen.

Tysk affisch för firandet av kvinnodagen 1928.

Så bildades Women's International Democratic Federation (WIDF) som fick konsultativ status i FN:s ekonomiska och sociala råd och Unesco.

WIDF antog 8 mars som en kvinnornas kampdag. Nu blev den verkligen internationell. Organisationen fick många miljoner medlemmar världen över, särskilt i Afrika och Asien.

I väst var dock tillströmningen mindre då organisationen fick kommuniststämpel. Svenska kvinnors vänsterförbund har dock alltid varit medlem.

Internationell högtidsdag

Vid slutet av 1960-talet började en ny kvinnorörelse ta fart i USA och Västeuropa, främst bland radikala välutbildade kvinnor. Fred och internationell solidaritet fanns med på dagordningen men även mer individualistiska krav.

I Sverige var till exempel fri abort, daghem och sex timmars arbetsdag viktiga frågor. 8 mars blev åter en uppmärksammad kampdag.

På initiativ av WIDF ordnade FN 1975 en internationell kvinnokonferens i Mexiko. Huvudparollerna var jämlikhet, utveckling och fred.

På konferensen föreslog man att kvinnodagen den 8 mars skulle bli en internationell högtidsdag. Sedan 1978 finns den med på FN:s lista över sådana.

Otaliga är de organisationer och institutioner världen över som sedan dess uppmärksammar den internationella kvinnodagen, på många håll mer som en dag för kultur och fest än en kampdag för fred och rättvisa.

Kanske är du intresserad av...

Läs också