Arkeologiska utflyktstips

Ölands gåtfulla ringborgar På Öland finns nitton ruiner efter väldiga ringborgar, alla byggda vid mitten av järnåldern. Borgarna uppfördes som stora

24 maj 2010 av Anna Lihammer

Ölands gåtfulla ringborgar

På Öland finns nitton ruiner efter väldiga ringborgar, alla byggda vid mitten av järnåldern. Borgarna uppfördes som stora cirkulära anläggningar, omgivna av höga kalkstensmurar. Det är klart att de har med skydd och försvar att göra, men varför de byggdes just då och på just det sättet finns det olika teorier om. Eftersom de ligger på Öland, i utkanten av medeltidens riken, så har de flesta funderat i termer av bygdeförsvar eller liknande. Men det är inte omöjligt att borgarna i själva verket är spår efter ett framväxande rike som aldrig blev av. Eller hade kanske människorna på Öland rentav inspirerats av romerska fort?

Alla borgarna byggdes vid ungefär samma tid, och det finns både likheter och skillnader mellan dem. Samtliga tycks ha övergetts efter några hundra år och därefter fått förfalla. Men många kom att återanvändas under 1000- och 1100-talen. Kanske kände människorna på ön nu av ett nytt spänt politiskt läge?

Den mest kända och helt arkeologiskt utgrävda borgen är Eketorp vid Alvaret på södra Öland. Innanför dess cirkulära mur fanns ett stort antal hus, som byggts längs murens insida. Genom de tre perioder av bebyggelse som finns i borgen går det att följa stora förändringar. Först konstruerades en ganska liten borg, som snart byggdes om till en större. Men med den tredje, som under den tidigaste medeltiden uppfördes på ruinerna efter de gamla borgarna, växte nästan en hel liten stad fram.

Eketorp har grävts ut och restaurerats och här finns ett besökscentrum med utställningar och guider som kan berätta om borgens omvälvande historia. För att komma till Eketorp kör man söderut längs väg 136 på Öland. Vid Grönhögen svänger man österut och når efter några kilometer borgen.

De övriga borgarna på Öland ligger kvar ute i landskapet som väldiga och fantasieggande ruiner, i synnerhet de väldiga Gråborg och Ismantorp mitt på ön. De är lite svårare att hitta, men fullt möjliga att ta sig till om man har lust med en historisk omväg.

Alvastra kloster – makt och religion

Inte långt från Vätterns strand vid foten av Omberg i Östergötland, tronar de imponerande ruinerna efter Alvastra kloster, vid mitten av 1100-talet en av de viktigaste platserna i dåtidens svenska rike. Klostret var ett cistercienserkloster instiftat år 1143 av kung Sverker den äldre och hans drottning Ulvhilde.

Medeltidens kloster var inte bara religiösa platser utan också viktiga delar av den politiska kulturen. Klostrens grundare kom nästan alltid från kungliga släkter. De som levde sina liv som munkar och nunnor i klostren kom också från samhällets rikaste familjer. Klostren fungerade som kristna nätverk i hela Europa. De utgjorde inkörsportar för ny teknik, uppfinningar och arkitektur. Men de sammanförde också medlemmar av de mäktigaste familjerna.

Det går fortfarande att besöka de arkeologiskt utgrävda och delvis rekonstruerade ruinerna efter själva klostret och de märkliga, närliggande byggnadslämningarna Sverkersgården och Sverkerskapellet. Sverkersgården tolkades tidigare som resterna efter kung Sverkers palats. Men det är snarare ruinen efter en kryptkyrka. Kanske är Sverkersgården i själva verket Sverker den äldres gravkrypta och gravmonument, vilket en del forskare har föreslagit. Under marken vid Sverkerskyrkan döljer sig en gravplats som är mycket äldre än både kyrkan och klostret. Från 1000-talet och något hundratal år framåt begravdes tusentals människor här, kristna från ett stort område som förts av sina anhöriga till Alvastra. Sverkerskapellet ligger intill Vätterns strand någon kilometer från klostret. Tidigare sågs byggnaden som ett kapell på den plats där kung Sverker mördades men antagligen är det egentligen bara en av klostrets ekonomibyggnader.

För att komma till Alvastra svänger man av E4:an norrut vid Ödeshög och därefter är det bara några kilometer kvar. På somrarna arrangeras konserter och ett krönikespel i ruinerna.

Järnet i Lapphyttan

I norra Västmanlands skogar, inte långt från gränsen mot Dalarna, ligger Lapphyttan. Upptäckten av en masugn från den tidiga medeltiden här har förändrat bilden av Europas industrihistoria. Tidigare ansågs masugnstekniken vara uppfunnen i Tyskland och först därefter importerad till Bergslagen och andra platser, men Lapphyttan visar att det kan vara precis tvärtom.

Ruinen efter medeltidens masugn står fortfarande kvar på hyttbacken i Lapphyttan och kan besökas. Visserligen är det inte ruinen av den ursprungliga ugnen, utan en ugn från mitten av 1300-talet. Men ugnens grund är från 1100-talet eller början av 1200-talet. Runt omkring på hyttbacken finns många andra lämningar efter medeltidens järnframställning, till exempel byggnadsgrunder, dammsystem och olika konstruktioner som har med tillverkningsprocessen att göra. Eftersom det nästan inte finns några bevarade medeltida hyttbackar ger Lapphyttan och dess lämningar en unik inblick. Fornlämningen Lapphyttan ligger kvar i skogen öster om Norberg. Det går bra att besöka platsen och vandra omkring bland ruinerna efter den medeltida hyttbacken.

På besöksmålet Nya Lapphyttan finns en rekonstruktion av den äldsta medeltida masugnen. Här utförs experiment med järnframställning och det finns utställningar som visar hur medeltidens järnproduktion gick till. Nya Lapphyttan ligger vid Karlberg, strax sydost om Norberg och är öppen för besök hela sommaren.

Bergslagen var det centrala området för framställning av olika slags metaller i medeltidens Sverige. Runtomkring i Bergslagen finns många spännande lämningar efter metall­industrin som är väl värda ett besök. Här finns storslagna gruvlämningar som miljön i Sala silvergruva men också hyttbyar, en bebyggelse som bara finns i Bergslagen och är helt anpassad efter industrins behov.

Lunds föregångare Uppåkra

På en av Lundaslättens högsta punkter ligger lämningarna efter järnålderns Uppåkra dolda under åkrarna. Under de senaste åren har arkeologer hittat mängder av föremål i marken som visar att här funnits en mycket speciell plats under stora delar av järnåldern. Uppåkra har setts som ett kungasäte eller som en föregångare till staden Lund.

De människor som en gång bodde i Uppåkra ägde av allt att döma ett stort gods, kanske så stort att det inbegrep det mesta av dagens Lundaslätt. De hade kontakter med alla de viktigaste platserna i dåtidens Europa, och här har värdefulla föremål från Europas alla hörn hittats.

Platsen tycks ha haft en speciell ställning under hela järnåldern, men särskilt under folkvandringstiden, den guldrika tid som lämnat kvar de allra mest spektakulära fynden. Under vikingatiden gick utvecklingen bakåt, kanske på grund av den maktkamp som skulle resultera i det danska riket.

Under 990-talet grundlade den danske kungen Sven Tveskägg staden Lund några kilometer längre norrut. Där lät han bygga kyrkor och slå mynt; de modernaste maktmedel en kung kunde använda vid denna tid. Under medeltiden var Uppåkra bara en by utanför kungens nya stad.

Uppåkra ligger mellan Lund och Staffanstorp och man får köra dit på småvägar. På sommaren pågår ofta arkeologiska utgrävningar på platsen och det finns informationstavlor och guidade visningar. Många av fynden från Uppåkra finns utställda på Historiska museet inne i Lund.

Anna Lihammer

PH-06_10

Kanske är du intresserad av...

Läs också